Odla Penningsblomma (Dischidia nummularia) i kruka. Lättskött epifyt med små runda blad – trivs i ljust läge och luftig jord.
Penningsblomma är en epifytisk växt från Sydostasien som i sitt naturliga tillstånd växer på trädbark i fuktiga skogar. I svenska hem odlas den som krukväxt, där dess långa, tunna rankor klädda med små, tjocka blad skapar vackra gröna kaskader från amplar eller hyllor. Eftersom den är en epifyt behöver den en väldränerad jordblandning och sparsam vattning – två faktorer som gör den överraskande lättskött för den som förstår dess ursprung.
Penningsblomma kännetecknas av långa, trådliknande stjälkar som kan bli upp till en meter långa. Längs dessa rankor sitter små, nästan perfekt runda blad parvis. Bladen är tjocka och suckulenta med en grågrön till silvergrön färg – deras form påminner om små mynt, vilket förklarar både det svenska namnet och det latinska artnamnet nummularia (från latinets nummulus, 'litet mynt'). Som en epifyt utvecklar växten ofta luftrötter längs stjälkarna, som i naturen fäster den vid trädbark och absorberar fukt från luften. Blomningen är diskret, med små vita till gulvita blommor som kan dyka upp sporadiskt. Växten odlas främst för sitt dekorativa bladverk snarare än för blommornas skull.
Placering och ljusförhållanden: Penningsblomma trivs i ljust, indirekt solljus. Ett öst- eller västfönster är ofta lämpligt, där den får mild morgon- eller kvällssol. Undvik intensiv direkt sol under sommaren, som kan bränna de känsliga bladen och orsaka bruna fläckar. Om du bara har ett söderfönster, placera växten en bit in i rummet eller skydda den med en tunn gardin. Under de mörka svenska vintrarna kan den dock dra nytta av ett söderfönster för att maximera ljusintaget. För lite ljus leder till glesa rankor med stort avstånd mellan bladen – ett tecken på att växten sträcker sig efter ljus. Jord och omplantering: Som epifyt kräver Penningsblomma en extremt luftig och väldränerad jord. Standardiserad blomjord blir för kompakt och fuktig, vilket snabbt leder till rotröta. Blanda själv genom att kombinera orkidéjord (barkbitar) med perlit och en liten del kaktusjord eller kokosfiber – detta imiterar dess naturliga växtmiljö på trädbark. Växten trivs med att ha det trångt om rötterna och behöver sällan planteras om. Omplantering är endast nödvändig vartannat till vart tredje år, eller när rötterna helt fyller krukan. Välj en ny kruka som bara är ett par centimeter större i diameter och se till att den har ordentliga dräneringshål. Vattning och luftfuktighet: Det vanligaste misstaget med Penningsblomma är övervattning. Tack vare sina suckulenta blad kan den lagra vatten och är därför ganska torktålig. Låt alltid jorden torka ut helt mellan vattningarna. Känn efter med ett finger djupt ner i krukan; om det fortfarande känns fuktigt, vänta några dagar till. När du väl vattnar, gör det grundligt så att allt substrat blir blött och låt överskottsvattnet rinna ut helt. Samtidigt som den vill ha torr jord, älskar den hög luftfuktighet. Spraya gärna bladen med en blomspruta ett par gånger i veckan, särskilt under den torra vinterperioden. Att placera den i ett badrum med fönster eller gruppera den med andra växter kan också hjälpa till att höja luftfuktigheten lokalt. Näring och gödsling: Penningsblomma har ett mycket blygsamt näringsbehov. I sin naturliga miljö får den näring från nedbrytande organiskt material och regnvatten. Under krukodling räcker det att gödsla mycket sparsamt. Använd en svag, balanserad näringslösning – till exempel en avsedd för orkidéer eller kaktusar – utspädd till halv eller kvarts styrka. Ge näring ungefär en gång i månaden eller varannan månad, men endast under den aktiva tillväxtperioden från vår till tidig höst. Under vintern, när ljuset är svagt och tillväxten avstannar, ska du inte gödsla alls. För mycket näring kan skada de känsliga rötterna och leda till att salter ansamlas i jorden.
Bladen blir gula, mjuka och faller av.: Detta är ett klassiskt tecken på övervattning. Rötterna står i för blöt jord och kan inte andas, vilket leder till rotröta. Sluta vattna omedelbart och låt jorden torka ut helt. Kontrollera att krukan har dräneringshål. I svåra fall, plantera om växten i ny, torr och luftig jord och inspektera rötterna. Klipp bort alla rötter som är svarta, mjuka och slemmiga. Bladen ser skrynkliga och tunna ut.: Detta visar att växten är uttorkad. Även om Penningsblomma är torktålig behöver den vatten för att hålla sina blad fylliga. Ge växten en grundlig genomvattning. Ställ den gärna i ett fat med vatten i cirka 20–30 minuter så att den kan suga upp vatten underifrån (häll bort överflödigt vatten efteråt). Bladen bör återfå sin spänst inom ett dygn. Rankorna är långa och glesa med stort avstånd mellan bladen.: Växten får för lite ljus och sträcker sig mot ljuskällan i ett försök att få mer energi, vilket resulterar i gles tillväxt. Flytta växten till en ljusare plats med mer indirekt solljus, till exempel närmare ett öst- eller västfönster. Du kan klippa tillbaka de glesa rankorna för att uppmuntra en tätare tillväxt från basen. Växten växer inte alls, särskilt under vintern.: Detta är oftast helt normalt. Under de mörka svenska vintermånaderna går många inomhusväxter, inklusive Penningsblomma, in i en viloperiod på grund av minskat ljus och lägre temperaturer. Acceptera den långsammare tillväxten, dra ner på vattningen ytterligare och sluta gödsla helt fram till våren. Undvik att plantera om den under denna period. När ljuset återvänder på våren kommer tillväxten att återupptas.