Michailovskijs klocklilja blommar i april-maj med röda blommor och gula kanter. Lätt att odla i väldränerad jord, härdig i zon 1–2.
Michailovskijs klocklilja (Fritillaria michailovskyi) är en liten lökväxt som blommar tidigt på våren med djupröda, hängande klockor kantade i gult. Växten når 10–20 cm höjd och passar väl i rabatter, stenpartier och krukor. Den klarar svenska vintrar och kräver väldränerad jord och sol till halvskugga för att trivas.
Michailovskijs klocklilja är en liten lökväxt som når 10–20 cm höjd. Dess mest framträdande egenskap är de hängande klockformade blommorna – djupt purpurröda till rödbruna med en tydlig gul kant. Blommorna sitter ofta i grupper om 1–4 per stjälk och blommar under april–maj. Bladverket är smalt och grågrönt, spiralformat längs stjälken. Efter blomningen vissnar bladverket ner, och växten går i vila fram till nästa vår. I trädgården fungerar klockliljan väl som solitär eller i grupp för att skapa tidig färg. Den passar framkanten av rabatter, stenpartier och krukplanteringar där blommorna kan beundras på nära håll. Kombinera gärna med andra vårblommande lökväxter som tidiga tulpaner, narcisser eller pärlhyacinter. Växten trivs i väldränerad jord och gillar en plats med sol på våren.
Plantering av lökarna: Planteras på hösten från september till oktober innan marken fryser. Gräv en grop cirka 10–15 cm djup och placera löken med spetsen uppåt. Blanda in sand eller grus i gropen om jorden är tung, för att förbättra dräneringen. Plantera flera lökar tillsammans med cirka 10 cm mellanrum för en effektfull blomning. Vattna väl efter plantering. Löken behöver en kall period under vintern för att blomma väl nästa vår. Vattning och näring: Under växtperioden på våren, när löv och blommor utvecklas, behöver växten måttligt med vatten. Jorden bör hållas lätt fuktig men aldrig blöt – stående vatten leder till lökröta. När blomningen är över och bladen börjar gulna, minska vattningen. Ge en lätt gödsling med benmjöl eller balanserad långtidsverkande gödsel på hösten vid plantering eller tidigt på våren när de första skotten visar sig. Undvik övergödsling. Ljus och läge: Michailovskijs klocklilja föredrar fullt solljus till halvskugga. Idealt är en plats där den får rikligt med sol under våren när den blommar, men kan få skugga senare när lövverket på träd kommer. Ett bra exempel är under lövfällande träd eller buskar. Väldränerad jord är avgörande för trivsel och överlevnad, särskilt över vintern. Vinterförvaring och övervintring: Michailovskijs klocklilja är härdig i zon 1–2. I zon 3 och kallare lägen rekommenderas vintertäckning. I kallare delar kan det vara fördelaktigt att täcka planteringsplatsen med ett lager löv eller granris på hösten när marken har frusit – detta ger extra isolering mot sträng kyla och temperaturväxlingar. Om du odlar den i kruka i kallare zon, flytta krukan till en frostfri men sval plats, som ett garage eller källare, under vintern. Se till att jorden är torr innan flytten.
Lökarna ruttnar efter plantering eller under vintern.: Detta beror nästan alltid på dålig dränering. Michailovskijs klocklilja kräver väldränerad jord. Förbättra jorden genom att blanda in rikligt med sand, grus eller perlite i planteringsgropen. Undvik tunga, leriga jordar som håller kvar vatten. Se också till att planteringsplatsen inte samlar vatten efter regn eller snösmältning. Växten blommar dåligt eller inte alls.: Flera faktorer kan orsaka detta. Lökarna kan vara planterade för grunt eller för djupt – planteras på cirka 10–15 cm djup. De kan också behöva mer näring eller solljus under våren. En annan orsak är att bladverket klipptes bort för tidigt förra året, vilket hindrar löken från att lagra tillräckligt med energi. Låt alltid bladverket vissna ner naturligt. Bladverket gulnar och dör ner för snabbt efter blomning.: Detta är ofta en naturlig process för lökväxter. När blomningen är över och sommaren närmar sig, går växten i vila och drar tillbaka näringen från bladen till löken. Det är viktigt att låta bladen vissna ner helt på egen hand innan de klipps bort – detta är avgörande för att löken ska kunna samla energi inför nästa års blomning. Om det sker för snabbt kan det också tyda på för lite vatten under blomningstiden. Skadedjursangrepp eller sjukdomar.: Michailovskijs klocklilja är generellt motståndskraftig. Det vanligaste problemet är sniglar som äter på bladverket – plocka bort dem för hand eller använd snigelmedel. Lökarna kan drabbas av svampsjukdomar om jorden är för fuktig. Förebygg detta genom att säkerställa god dränering och undvika övervattning. Om en lök verkar angripen, gräv upp den och kassera den för att förhindra spridning.