Indiankrasse blommar från juni till september med gula, orange och röda blommor. Både blad och blommor är ätbara med pepprig smak.
Indiankrasse (Tropaeolum majus nanum) är en ettårig sommarblomma från Anderna som blommar rikligt från juni till september. Växten når 20–40 cm höjd och passar rabatter, kantplantering och krukor. Det unika är att både bladen och blommorna är ätbara med en distinkt pepprig smak – en dubbel nytta för trädgården.
Indiankrassen bildar en kompakt, buskig växt med runda, ljusgröna blad och trumpetformade blommor i gult, orange och rött. Blommorna blommar från juni till september och drar till sig bin och humlor. Växten når 20–40 cm höjd och bredd, vilket gör den lämplig för rabatter, kantplantering, pallkragar och krukor. Både bladen och blommorna är helt ätbara med en distinkt, pepprig smak som påminner om krasse. Bladen passar i sallader och på smörgåsar, medan blommorna är en vacker och smakrik garnering. De omogna frökapslarna kan läggas in som ett alternativ till kapris. Denna dubbla funktion gör Indiankrassen praktisk för den som vill kombinera estetik med kulinarisk nytta. Växten trivs i full sol till halvskugga och föredrar väldränerad jord. För mycket näring leder till frodigt bladverk på bekostnad av blomningen. Regelbunden putsning av vissna blommor stimulerar ny knoppsättning och förlänger blomningsperioden.
Sådd och plantering: I Sverige sås Indiankrasse direkt på växtplatsen när risken för frost är helt över, vanligtvis i maj eller tidig juni. Fröna kan även förodlas inomhus cirka 2–4 veckor före utplantering för tidigare blomning. Använd såjord och plantera fröna cirka 1–2 cm djupt. Förodlade plantor behöver tillräckligt ljus för att undvika att bli gängliga. När frostrisken är över planteras de ut i rabatter eller krukor med ett plantavstånd på cirka 20–30 cm. Vattning och näring: Indiankrasse föredrar jämnt fuktig jord men är relativt torktålig när den väl har etablerat sig. Vattna regelbundet, särskilt under torra perioder och när plantorna står i kruka. Undvik övervattning då det kan leda till rotröta. Indiankrasse behöver inte mycket näring – för mycket kan resultera i mer bladverk och färre blommor. En lätt gödning med allroundgödsel i början av säsongen räcker oftast, eller svag dos flytande näring varannan vecka under blomningen. Ljus och jord: För riklig blomning behöver Indiankrasse full sol till halvskugga, helst minst sex timmars direkt solljus dagligen. Växten är inte kräsen med jordmånen men föredrar väldränerad, måttligt näringsrik jord. Tung eller vattensjuk jord hämmar tillväxten och kan orsaka rotproblem. En lätt sandblandad mulljord är lämplig. I krukor är god dränering i botten avgörande för att undvika stående vatten. Putsning och skadedjurskontroll: Regelbunden putsning av vissna blommor förlänger blomningen och håller plantan frodig. Detta hindrar växten från att lägga energi på frösättning och uppmuntrar ny blomning. Indiankrasse är generellt tålig men kan drabbas av bladlöss. Vid angrepp spruta plantorna med såpvatten eller plocka bort lössen för hand. Att odla växter som drar till sig nyckelpigor – naturliga fiender till bladlöss – kan också vara effektivt.
Indiankrassen får mycket blad men få blommor.: Detta beror oftast på för mycket kväve i jorden. Indiankrasse trivs bäst i måttligt näringsrik jord. Minska gödslingen, särskilt med kväverika medel, och se till att växten får tillräckligt solljus. En magrare jord främjar blomningen. Bladlöss angriper Indiankrassen.: Spruta plantorna med en lösning av vatten och såpa (en del såpa till tio delar vatten) eller använd en stark vattenstråle för att spola bort lössen. Plantera också växter som drar till sig nyckelpigor och andra naturliga fiender i närheten. Plantorna blir gängliga och veka.: Gängliga plantor indikerar för lite ljus, särskilt om de är förodlade inomhus. Se till att plantorna får minst sex timmars direkt solljus dagligen. Vid förodling använder du växtbelysning. Utomhus väljer du en plats med full sol till halvskugga. Bladen blir gula och vissnar.: Gula blad kan bero på både övervattning och undervattning. Kontrollera jordfuktigheten. Om jorden är för blöt minskar du vattningen och förbättrar dräneringen. Om jorden är torr ökar du vattningen. Gula nedre blad kan också tyda på näringsbrist – då hjälper en lätt gödning.