Guldlök blommar gult maj–juni och trivs i soliga rabatter och stenpartier. Lätt att odla, torktålig när väl etablerad.
Guldlöken (Allium moly) är en lågväxt lökväxt som blommar med klargula, stjärnformade blommor under maj och juni. Med sin höjd på 15–30 centimeter passar den utmärkt i förgrunden av rabatter, längs gångar och i stenpartier. Växten är torktålig när den väl har etablerat sig och sprider sig gärna genom sidolökar och frö, vilket gör den lämplig för både formella och vildare trädgårdsdelar. Den attraherar bin och andra pollinerande insekter och bidrar därmed till trädgårdens biologiska mångfald.
Guldlöken är en lågväxt lökväxt med lysande gula, stjärnformade blommor som sitter samlade i täta klasar på upprätta stjälkar. Blomningen infaller under maj och juni. Växten blir sällan högre än 30 centimeter, vilket gör den lämplig för förgrunden av rabatter, som kantväxt eller i stenpartier. Bladverket är lansettliknande och grågrönt, vilket skapar fin kontrast till blommorna. Guldlöken är en dragväxt för bin och andra pollinerande insekter. Dess förmåga att naturalisera sig innebär att den med tiden kan sprida sig och bilda större bestånd, vilket skapar en känsla av vildblomsteräng. Detta gör den lämplig för både formella och informella trädgårdsstilar.
Plantering och placering: Plantera guldlöken på hösten, cirka 7–10 centimeter djupt (beroende på lökens storlek) med ett avstånd på 10–15 centimeter mellan lökarna. Välj en plats med fullt solljus till halvskugga. Jorden ska vara väldränerad, gärna sandig eller grusblandad, för att förhindra att lökarna ruttnar. Denna växt trivs utmärkt i rabatter, stenpartier eller som kantväxt. För bästa effekt, plantera i grupper om minst 5–7 lökar. Vattning och näringstillförsel: Guldlöken är relativt torktålig när den väl har etablerat sig, men under torra perioder, särskilt under våren när den växer som mest, kan den behöva extra vattning. Se till att jorden torkar upp något mellan vattningarna för att undvika övervattning. Generellt sett behöver guldlöken inte mycket extra näring. Ett tillskott av benmjöl vid plantering räcker oftast, eller en lätt gödsling med ett allgödsel på våren om jorden är näringsfattig. Beskärning och eftervård: Ingen specifik beskärning krävs för guldlöken. Efter blomningen kan du klippa bort de vissna blomstänglarna för att förhindra fröbildning, vilket kan gynna lökens utveckling och kommande års blomning. Låt dock bladen vissna ner naturligt då de samlar näring till löken inför nästa säsong. Om du vill att växten ska sprida sig, kan du låta frökapslarna sitta kvar. Vinterförvaring och spridning: Guldlöken klarar sig oftast bra utomhus under vintern i södra och mellersta Sverige. I kallare områden kan ett täcke av löv eller granris ge extra skydd. Växten förökar sig lätt genom sidolökar som bildas runt moderlöken, samt genom frö. Om du vill kontrollera spridningen kan du gräva upp lökarna vart tredje till femte år och dela dem, eller klippa bort blomstänglarna innan fröna mognar.
Lökarna ruttnar i jorden.: Detta beror oftast på för dålig dränering. Se till att plantera i väldränerad jord, gärna med inblandning av sand eller grus. Undvik att vattna för mycket, särskilt under viloperioden. Guldlöken blommar dåligt eller inte alls.: Detta kan bero på flera faktorer: för lite solljus, näringsbrist eller att lökarna sitter för tätt. Flytta lökarna till ett soligare läge, tillför lite benmjöl vid plantering eller dela på alltför täta bestånd för att ge lökarna mer utrymme. Bladen blir gula och vissnar för tidigt.: Gulnande blad kan indikera brist på näring eller vatten, men det är också en naturlig process efter blomningen. Se till att växten får tillräckligt med vatten under växtperioden. Om det sker före blomning, kan en lätt gödsling vara på sin plats. Låt alltid bladen vissna ner helt innan de tas bort för att lökarna ska kunna samla energi. Växten sprider sig för aggressivt.: Guldlöken kan naturalisera sig kraftigt via både sidolökar och frö. För att kontrollera spridningen kan du klippa bort de vissna blomstänglarna innan fröna mognar. Du kan också gräva upp och dela på bestånden vart tredje till femte år för att minska antalet lökar.