Jättefjädergräs når 120–200 cm höjd med gyllena blomfjädrar juni–augusti. Torktåligt och kräver väldränerad jord i full sol.
Jättefjädergräset (Stipa gigantea) är ett högt prydnadsgräs som skapar dramatisk höjd och rörelse i trädgården. Med sina svajande, gyllena ax når det 120–200 centimeter och fångar både vind och ljus på ett sätt som få andra växter gör. I Sverige odlas det i zon 1–2, där det etablerar sig väl under rätt förutsättningar. Det är särskilt värdefullt för sin torktålighet när det väl är etablerat och passar därför väl i moderna, vattenbesparande trädgårdar. Plantera det som solitär eller i mindre grupper för bäst effekt.
Jättefjädergräset bildar en kompakt, städsegrön tuva med smala, grågröna blad som blir cirka 60–90 centimeter höga. Från denna bas skjuter blomstänglarna upp till 150–250 centimeter. Dessa bär stora, fjäderlika ax som är omkring 20–30 centimeter långa och svävar över bladverket som moln. Axen börjar gröna med en lila anstrykning och mognar till guldgul färg under sommaren och hösten. De förblir dekorativa långt in på vintern och fångar vackert solljus och frost. Rörelsen av axen i vinden ger en dynamisk och rogivande effekt. Stipa gigantea är tålig för torka när den väl har etablerat sig, vilket gör den till en trädgårdsväxt som kräver begränsat underhåll. Dess struktur och färg ger bestående intresse i landskapet året runt.
Plantering av jättefjädergräs: Plantera på våren efter att risken för frost är över, vilket ger växten tid att etablera sig innan vintern. Välj en solig plats med minst sex timmars direkt solljus dagligen. Gräv ett planteringshål minst dubbelt så brett som rotklumpen för att ge rötterna utrymme att sprida sig. Jorden ska vara väldränerad; vid tung lerjord blandas grus eller sand in för att förbättra dräneringen. Plantera på samma djup som växten stod i krukan. Vattna noggrant efter plantering och håll jorden lätt fuktig under etableringsperioden. Vattning och fukthantering: Under det första året efter plantering är regelbunden vattning viktig så att jorden hålls lätt fuktig. Detta hjälper gräset att utveckla ett starkt rotsystem. Efter etablering, vilket kan ta upp till ett år, blir jättefjädergräset mycket torktåligt och behöver sällan extra vattning utom under exceptionellt långa torra perioder. Undvik övervattning, då gräset ogillar att stå med fötterna i blött. God dränering är avgörande för dess överlevnad och trivsel. Gödsling och näringstillskott: Jättefjädergräset är inte särskilt krävande när det gäller näring och trivs ofta bäst i magrare jordar. Överdriven gödsling kan leda till att gräset blir rangligt och faller isär. Ett lätt tillskott av balanserad organisk gödsel tidigt på våren innan nytillväxten startar kan räcka, särskilt om jorden är mycket näringsfattig. Ett lager kompost runt basen på våren tillför ofta de näringsämnen som behövs för sund tillväxt. Undvik kväverik gödsel som stimulerar för frodig bladtillväxt. Beskärning och vinterförberedelser: Jättefjädergräset är i stort sett städsegrönt, men i Sverige klipps vissna blad och blomstjälkar av tidigt på våren innan ny tillväxt börjar, vanligtvis i mars eller april. Klipp ner till cirka 10–15 centimeter från marken. I zon 1–2 klarar gräset vanligtvis vintern utan problem, men i utsatta lägen eller vid särskilt kalla vintrar kan ett skyddande lager av granris eller torra löv runt basen hjälpa till att isolera rötterna. Ta bort täckningen innan våren så att växten inte kvävs av fukt och mögelrisk.
Gräset gulnar eller dör på vintern.: Detta kan tyda på växtzon som är för kall eller dålig dränering. Se till att gräset är planterat i en skyddad position med mycket sol och väldränerad jord. Överväg ett lager granris eller löv som vinterskydd i kallare områden. Ett dräneringslager av grus i botten på planteringsgropen förhindrar att rötterna blir för blöta. Gräsets ax faller platt under sommaren.: Svaga ax som faller kan bero på för god jord, för mycket gödning (särskilt kväve) eller för skuggig plats. Se till att gräset får full sol och att jorden inte är för näringsrik. En lättare gödning är bättre än ingen alls, men undvik övergödsling. Kontrollera att platsen inte blir för skuggig av omgivande vegetation under sommaren. Ej tillräckligt frodig tillväxt.: Om gräset inte utvecklas som förväntat kan det bero på näringsbrist i mycket magra jordar eller att platsen inte får tillräckligt med sol. Se till att gräset får full sol och överväg en lätt gödning med långtidsverkande organisk näring på våren. Kontrollera även att det inte är för mycket konkurrens från omkringliggande växter som tar näring eller solljus. Plantan ser vissen ut trots vattning.: Detta kan tyda på rotröta orsakat av för dålig dränering. Kontrollera att jorden inte är konstant blöt. Gräv försiktigt upp gräset, undersök rötterna och plantera om i mer väldränerad jord, eventuellt med ett lager grus i botten av gropen. Har plantan väl fått rotröta kan den vara svår att rädda.