Fjärilslök (Allium schubertii) blommar med stora stjärnformade blomklot på hösten. Lätt att odla i väldränerad jord och fullt solläge.
Fjärilslök, även känd som Schubertlök (Allium schubertii), är en lökväxt med stora, luftiga blomklot som kan mäta upp till 30 cm i diameter. De stjärnformade rosa-lila blommorna sitter på stjälkar av varierande längd, vilket skapar en dynamisk effekt. Växten blommar från maj till juli och är torktålig när den väl har etablerat sig. Efter blomningen förvandlas blomställningen till en vacker, torkad sfär som behåller sitt prydnadsvärde långt in på hösten.
Fjärilslöken är en blomväxt med stark arkitektonisk form. Blomställningen består av ett stort antal stjärnformade, rosa-lila blommor på oregelbundna stjälkar som strålar ut från en gemensam punkt, vilket ger intrycket av ett exploderande fyrverkeri. Bladen är breda och remformade, och vissnar oftast ner redan innan blomningen är i full gång – detta är typiskt för många lökväxter och understryker blommans dominans. För att få bästa effekt bör Fjärilslök planteras på en plats med full sol, där dess form och färg verkligen kan lysa. Den passar utmärkt som solitärväxt där den kan fånga blicken, eller i grupper för en mer dramatisk effekt i rabatter och perennland. Den lämpar sig också väl i stenpartier eller som en del av en modern, minimalistisk trädgård där dess arkitektoniska form kommer till sin rätt.
Plantering av lökar: Plantera Fjärilslökens lökar under hösten, helst mellan september och oktober, innan marken fryser till. Välj en plats med full sol och väldränerad jord. Gräv ett hål som är cirka 10–15 cm djupt och placera löken med den spetsiga änden uppåt. Se till att det finns gott om utrymme mellan lökarna, cirka 20–30 cm, för att ge blomkloten plats att utvecklas. Vattna noggrant efter plantering för att etablera lökarna. Vattning och gödsling: Fjärilslöken är torktålig när den väl har etablerat sig, men under torra perioder, särskilt under våren när tillväxten är som mest intensiv, kan extra vattning behövas. Undvik övervattning då lökarna kan ruttna i för blöt jord. Gödsla sparsamt – en giva kompost eller ett långtidsverkande gödsel på våren räcker oftast. För mycket kväve kan leda till frodigt bladverk men färre blommor. Övervintring och skydd: Fjärilslöken är härdig i stora delar av Sverige. I kallare områden eller vid ovanligt sträng vinter kan det vara bra att täcka marken över lökarna med ett lager löv, granris eller halm. Detta ger extra isolering och skyddar mot djup tjäle. Ta bort täckmaterialet när våren kommer och risken för frost är över. Efter blomning och beskärning: efter att Fjärilslöken har blommat klart under maj–juli kan de vissna blomstjälkarna stå kvar som dekorativa inslag i trädgården långt in på hösten. Om du vill undvika att växten självsår sig, eller om du föredrar ett renare utseende, kan du klippa bort blomstjälkarna när de har torkat. Låt dock alltid bladen vissna ner naturligt, eftersom näringen från bladen återförs till löken och stärker den inför nästa års blomning.
Lökarna ruttnar i jorden.: Detta beror oftast på för dålig dränering. Förbättra jorden genom att blanda in grus, sand eller perlit före plantering. Undvik att plantera i lerig, tung jord som håller kvar för mycket fukt. Se till att planteringsplatsen är något upphöjd om marken är naturligt fuktig. Fjärilslöken blommar dåligt eller inte alls.: Huvudorsaken är oftast för lite sol. Fjärilslök kräver fullt solläge för att producera sina blomklot. Om den står i skugga, försök att flytta lökarna till en soligare plats under hösten. För lite näring eller att bladen klipptes bort för tidigt året innan kan också vara orsaker. Blomstjälkarna faller omkull.: Om blomstjälkarna blir för långa och tunga kan de falla omkull, särskilt vid regn eller blåst. Detta kan bero på för mycket kväve i jorden. Se över gödselvanorna. Ibland kan en diskret stöttning med bambupinnar eller annan stödväxt bredvid hjälpa till att hålla dem uppe utan att störa den naturliga effekten.